Diary of a dj!: Temadag hiphop PT III: Nytt blod!

Första versionen av den mytomspunna organisationen Canslit har jag i samråd med andra hiphop-gubbar kommit fram till att den startades 1994. Det var från starten ett kommundrivet projekt på initiativ av några av stadens hiphopaktivister och representanter ( mer en representant vid närmare åtanke, men jag är osäker på alla fakta ) från kommunen. Eftersom i princip alla målare, dansare, rappare, dj´s och andra hiphoprelaterade ungdomar i staden kände varandra slutade ( den mycket lyckade ) antigraffiti åtgärden som en skön fritidsgård där vi bara var en massa polare. Jag minns en rad gamla jams, samplingskurser, breakträningar, fester, konserter och andra hyss. Canslit ändrade form & lokal ett antal gånger genom de följande åren och har fostrat en stor rad talang på olika sätt som en del har figurerat här på bloggen på olika sätt. Det känns som har Canslit och Norrköpings hiphop scen i slutet av 90-talet förtjänar en egen/egna post. Anledningen att jag tog upp Canslit, är att det på ett sätt tjänar som starten på den "gyllene eran" inom svensk hiphop i Sverige, är att nu finns en sida som heter NKPG HIPHOP som vill åteuppta Norrköpings storhet inom Svensk hiphop! Här är lite av deras ambition:

"Allt som detta går ut på är att hålla Norrköpings grymma hiphopscen vid liv
och hjälpa den upp. Har vi en gång varit som Petter sa - Sveriges hiphop Mecka
kan vi va det igen! Men det är upp till alla er som bor i våran vacka stad att
hjälpa varandra upp. Keep the shit alive!"

Citatet från Petter handlar i allra högsta grad i de saker som Canslit och de som var involverade skapade. De finns så många saker jag kommer på så det måste bli minst ett eget inlägg!
Det är inget fel på ambition och absolut inget fel på att lyfta upp kultur de ska gudarna veta.
Hoppas bara grabbarna lyckas. Nästa projekt på agendan är ett "Hiphop Jam" på Kulturkammaren. Jag tröttnade tidigt på fritidsgårdsjamen av flera orsaker. De var ofta sjukt dåligt arrangerade. Mycket pågrund av att det inte fanns någon erfarenhet både från arrangörer och artister. Ingen visste hur det gick till så därför gick alla bara runt och väntade på att något skulle hända. Inte minst publiken. Sen fanns det självklart oseriösa arrangörer och artister som ännu mer pajade lusten att dyka upp på Jams. Men allt var långt ifrån dåligt. De mer eller mindre legendariska Jamsen "Battle of the Baddest I & II" i Norrköping, Avalanche Jamsen i Umeå, Lucia Jamet ( kommer inte ihåg namnet ) i Sthlm 98 är några exempel från långt gågna tider. Poängen är att jag hoppas att de kommande jamsen på Kammaren gör ordet Jam rättvisa, så de hiphop törstiga "kidsen" får valuta för sina slantar. Jag är nog för gammal och bitter för att bli impad hur man än gör.
Nu blev det så mycket memory lane så jag svamlar. Jag måste börja samla ihop material om mitt Canslit/Norrköpings golden era artikel på momangen! Tills dess!