Svenskarna är bra på att festa. Det är inget snack om saken men med vissa undantag så har vi aldrig haft någon riktig klubbkultur. Vist finns det klubbar, visst finns det dj´s. Riktigt bra dj´s & klubbar dessutom, men detta handlar till stor del om publiken. Det är publiken, i detta fall klubbbesökarna, som bestämmer hur bra & levande klubbar & den så kallade klubbkulturen ska vara. Detta argument kan förlängas med olika faktorer som restriktiva, borderline rabiat svensk alkohollagstiftning, kulturbrist i allmänhet, drogliberalism etc. Men om man är nyfiken räcker det ibland bara att smita ner till grannen Danmark och gå ut en helg i Köpenhamn för att se en viss skillnad. För att inte säga längre söder/öster/västerut. Då pratar jag inte bara om skillnaden på hur den lokala klubbbesökaren beter sig utan de svenskar som hittas utanför landets gränser förvandlas helt plötsligt till en rutinerad klubbkid som inte är främmande för självlysande färger, tung & snabb bas, erotiskaexperiment och en helt ny inställning till olagliga substanser av olika former. Säkert som att solen stiger upp så brukar man som svensk också passa på att klaga lite på hur inskränkta och tråkiga andra svanskar är förutom när de dricker. Hur man inte är social och till exempel folk inte pratar med främlingar spontant tunnelbanan/bussen, ( vart i världen gör man det??? ). I alla fall kan man nu ta del i vad som hände med de verkligt verkligt stora vaxvändarna i boken SUPERSTAR DJS HERE WE GO!! Storhetstiden för den intenationella superstjärnestatusen som dj dog redan på 90-talet och jag finner det grymt underhållande att de till viss del verkar ha berott på ren självdestruction, mer rock´n roll än untz untz kunde man ju tro. Nu är ju inte allt skit i vårt välkammade långa land och jag ser dagligen exempel på grymma arrangemang inom många olika genrer till och med i mindre städer ( klubbkulturella svarta hål ) som Norrköping. Jag försöker bara sätta det i perspektiv. I helgen drar jag till hufvudstaden för att närvara på födelsedagsfest hos Sveriges framtida finkulturelit, jag luktar prettodiskussioner och urspårning, men ni som stannar hemma har faktiskt chans att ta del av lite riktig klubbkultur. Mycket nöje!
3 kommentarer:
problemet är alla opportunistiska kvasi-dj's som saknar passionen och fejkar funken. nu kan vem som helst ladda ner populära p-sslåtar och ta spelningar. visst det är ju inte svårt att finta bort fulla idioter med en hit...men kan dom få hela dansgolvet/rummet att känna ett rus (motsvarande 1:a morgon-snusen..) genom att spela rätt låtar vid rätt tillfälle. knappast va'?
lite ur spår...;)
xx
De finns så många fel och så få rätt när det gäller vart dj-kulturen har tagit riktning de senaste 20-30 åren sen Kool Herc la ribban. Men poängen med inlägget är att det sällan är just dj´n eller arrangörens fel utan just publiken. Det är de som har det största ansvaret för de är de som har den största makten när det gäller att bestämma vad som duger & inte duger på dansgolvet. Därav klubbkultur.
Men du har rätt... Ack så rätt...
Sköna funderingar här. Å vet inte om det är ett försvar av publiken eller icke. Men stämningen brukar vara mycket bra på de evenemang som bevistats & arrangerats. Ofta känns det som man saknar en del publik ändå. Problem ligger då bland dom som inte besöker, alltså icke publik. Men det blir tyvärr också ett mått på klubbkulturen.
Skicka en kommentar